Lilla morfar

För några dagar sedan föll min morfar omkull.
Vet inte exakt hur eller så men kontentan blev att han fick en spricka i lårbenet.

En ganska vanlig fraktur på äldre människor.
Har har nu fått flytta in på sjukhus ett tag och ska snart få flytta till mormors äldreboende (hon har alzeimers).
Läkaren hade sagt att han skulle bli rullstolsbunden i minst en månad men min envisa och starka morfar är uppe och knatar med rullatorn då och då:)
Men det är nog inte helt kul att ligga på sjukhus för honom...han är ju van vid sina rutiner m.m
Men det blir nog bra...speciellt när han redan går med stöd.

Min mormor och morfar och jag har bara kontakt via min mamma egentligen.
Anledningarna är många men nu på senare år har det bara inte blivit av egentligen.

Men både dom har en liten plats i mitt hjärta..och kommer alltid att ha.
Kommer ihåg att mormor skar bort kanterna på limpan och skar den i bitar.
Kommer ihåg hur morfar busade och kittlades.
Och kommer ihåg att det (innan jag vart tonåring) var mysigt hos mormor och morfar.

Men livet har sin stilla gång och det är dom fina minnena man ska spara i sitt hjärta.

xoxo