Det har gått mer än ett halvår sedan han somna in.
Jag har nog inte fattat det riktigt ännu...har inte bearbetat eller söjt ordentligt och ibland när jag kommer på att han är borta...på riktigt...då gör det så himla ont.
Fanns en tid då han ändå var min hjälte och en av dom personer jag ville uppleva saker med.
Ville förvekliga hans drömmar och göra honom stolt.
Och jag vet att jag både gjorde honom stolt och förverkliga iallafall två av hans drömmar.
Han var min pappa...och jag älskade honom.
Grattis pappa på din dag...vi kommer aldrig glömma dig <3 p="">
Rest in peace
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar